Rättsområden

Brottmål:

Som misstänkt för brott har du oftast rätt till offentlig försvarare och som ska tillvara ta dina rättigheter och att se till att du får en rättvis prövning.

Du har rätt att önska vem du vill ska vara din försvarsadvokat. Du meddelar detta till polisen eller åklagaren.

Rätt till en försvarare (advokat)

Du har rätt att ha en advokat vid din sida under hela processen. En advokat kan hjälpa dig att förstå dina rättigheter, ge råd och se till att du behandlas korrekt.

• Om brottet är allvarligt eller om du är frihetsberövad har du rätt till en offentlig försvarare. Det innebär att staten betalar för din advokat.
• Vid mindre allvarliga brott kan du anlita en privat försvarare, men då kan du behöva betala kostnaden själv.

Om du senare döms kan du i vissa fall behöva betala tillbaka en del av kostnaden för din offentliga försvarare, beroende på din ekonomi. Som försvarsadvokat tillvaratar vi dina rättigheter enligt nedan.

Rätt att vara tyst

Du är inte skyldig att svara på polisens frågor eller att vittna mot dig själv. Att vara tyst kan vara en strategi för att inte råka säga något som kan missuppfattas eller användas emot dig.

Rätt att inte bli hållen frihetsberövad utan skäl

Du kan inte hållas anhållen eller häktad utan goda skäl. För att häktas måste det finnas risk för att du:

• Flyr eller gör dig svår att hitta
• Påverkar bevisningen
• Begår nya brott

En domstol prövar om du ska häktas och du har rätt att ha en advokat vid förhandlingen.

Rätt till en rättvis rättegång

Om du åtalas har du rätt att få din sak prövad i en opartisk domstol. Domstolen ska lyssna på båda sidor och bedöma all bevisning innan den fattar ett beslut.

Viktiga rättsliga principer som skyddar misstänkta

1. Legalitetsprincipen

Denna princip betyder att du bara kan dömas för ett brott om det finns en lag som säger att handlingen är olaglig. Ingen kan straffas för något som inte var förbjudet vid tidpunkten då det skedde.

2. Oskskuldspresumtionen

Du är oskyldig tills motsatsen bevisats. Det är åklagaren som måste bevisa att du är skyldig, inte du som måste bevisa att du är oskyldig.

3. Proportionalitetsprincipen

Åtgärder som tas mot dig måste vara proportionerliga. Det innebär att polisen inte får använda mer våld än nödvändigt och att frihetsberövande måste vara motiverat.

4. Rätt till insyn och försvar

Du har rätt att se den bevisning som finns mot dig och att få en rimlig chans att försvara dig själv.

Hur kan en advokat hjälpa dig?

• Gå igenom bevisning och se om det finns svagheter i åklagarens fall
• Hjälpa dig att förstå processen och vad som händer näst
• Försvara dig i rättegång
• Se till att du får en rättvis behandling av polis och domstol

Sammanfattning

Om du är misstänkt för brott i Sverige har du flera viktiga rättigheter, inklusive rätten till en advokat, rätten att vara tyst och rätten till en rättvis rättegång. Det är viktigt att känna till dessa rättigheter för att kunna skydda dig själv. Oavsett om du är skyldig eller oskyldig ska lagen alltid behandla dig rättvist och enligt de rättsliga principerna.

Vad är skillnaden mellan offentlig försvarare och privat försvarare?

En offentlig försvarare och en privat försvarare är båda advokater som arbetar med att försvara misstänkta i brottmål, men det finns viktiga skillnader mellan dem gällande hur de utses, bekostas och fungerar i rättsprocessen.

Offentlig försvarare

En offentlig försvarare är en advokat som utses av staten för att försvara en person som är misstänkt för ett allvarligare brott. Rätten till en offentlig försvarare regleras i rättegångsbalken, och det är domstolen som beslutar om en misstänkt har rätt till en sådan. Generellt har en misstänkt rätt till en offentlig försvarare om brottet kan leda till minst sex månaders fängelse eller om det finns särskilda skäl, till exempel att fallet är juridiskt komplicerat.

Staten står för kostnaden för den offentliga försvararen, men om den misstänkte senare döms kan denne bli skyldig att betala tillbaka hela eller delar av kostnaden, beroende på sin ekonomiska situation.

Privat försvarare

En privat försvarare är en advokat som en misstänkt själv väljer och betalar för. Den misstänkte har frihet att välja vilken advokat han eller hon vill, men det innebär också att personen själv står för kostnaden. Fördelen med en privat försvarare är att den misstänkte kan välja någon med specifik kompetens eller erfarenhet inom ett visst område.

Skillnader i praktiken

Den största skillnaden är alltså kostnadsfördelningen och vem som utser advokaten. En offentlig försvarare bekostas av staten (åtminstone initialt), medan en privat försvarare betalas av den misstänkte själv. I vissa fall kan en offentlig försvarare bytas ut mot en privat, om den misstänkte själv vill och har råd att anlita en annan advokat.

Oavsett om det är en offentlig eller privat försvarare har advokaten samma juridiska ansvar och skyldighet att tillvarata sin klients intressen.

Misstanke om brott?

Som misstänkt för brott har du oftast rätt till offentlig försvarare och som ska tillvara ta dina rättigheter och att se till att du får en rättvis prövning.

Du har rätt att önska vem du vill ska vara din försvarsadvokat. Du meddelar detta till polisen eller åklagaren.

Brottmål – en genomgång från utredning till dom.

1. Förundersökning och åtal

• Polisen utreder brottet genom att samla bevis och förhöra vittnen. Det kan antingen vara en polisiär förundersökningsledare, eller en åklagare. I allvarligare mål, med grövre brottslighet, är åklagare alltid förundersökningsledare.
• Åklagaren avgör om det finns tillräckligt med bevis för att väcka åtal.

2. Huvudförhandling (rättegången i domstolen)

• Rättegången hålls i tingsrätten som första instans, där åklagaren presenterar bevis mot den misstänkte (den tilltalade).
• Försvaret, ofta en advokat, argumenterar för att den tilltalade är oskyldig eller att bevisningen är svag.
• Domarna i tingsrätten består av en juristdomare och tre nämndemän.

3. Dom och påföljd

• Om rätten anser att bevisningen är tillräckligt stark döms den tilltalade till ett straff, t.ex. böter eller fängelse.
• Om bevisningen inte räcker frias den tilltalade.

 Misstänkt för brott? Dina rättigheter.

Vad betyder det att vara misstänkt för brott i Sverige? Dina rättigheter och viktiga principer

Att vara misstänkt för ett brott i Sverige innebär att polisen eller åklagaren har anledning att tro att du har begått ett brott. Detta kan bero på bevis som hittats, vittnesmål eller andra omständigheter. Att vara misstänkt betyder inte att du är skyldig, utan att en utredning kommer att ske för att fastställa sanningen.

Vilka är dina rättigheter om du är misstänkt?

Som misstänkt har du flera viktiga rättigheter enligt svensk lag och internationella konventioner. Dessa rättigheter finns för att skydda dig och se till att du behandlas rättvist.

1. Rätt att få veta vad du är misstänkt för

Om du blir misstänkt för ett brott har du rätt att få veta vilket brott det gäller och på vilka grunder misstanken bygger. Detta gäller oavsett om du blir kallad till förhör eller frihetsberövad.

2. Rätt till en försvarare (advokat)

Du har rätt att ha en advokat vid din sida under hela processen. En advokat kan hjälpa dig att förstå dina rättigheter, ge råd och se till att du behandlas korrekt.

• Om brottet är allvarligt eller om du är frihetsberövad har du rätt till en offentlig försvarare. Det innebär att staten betalar för din advokat.
• Vid mindre allvarliga brott kan du anlita en privat försvarare, men då kan du behöva betala kostnaden själv.

Om du senare döms kan du i vissa fall behöva betala tillbaka en del av kostnaden för din offentliga försvarare, beroende på din ekonomi.

3. Rätt att vara tyst

Du är inte skyldig att svara på polisens frågor eller att vittna mot dig själv. Att vara tyst kan vara en strategi för att inte råka säga något som kan missuppfattas eller användas emot dig.

4. Rätt att inte bli hållen frihetsberövad utan skäl

Du kan inte hållas anhållen eller häktad utan goda skäl. För att häktas måste det finnas risk för att du:

• Flyr eller gör dig svår att hitta
• Påverkar bevisningen
• Begår nya brott

En domstol prövar om du ska häktas och du har rätt att ha en advokat vid förhandlingen.

5. Rätt till en rättvis rättegång

Om du åtalas har du rätt att få din sak prövad i en opartisk domstol. Domstolen ska lyssna på båda sidor och bedöma all bevisning innan den fattar ett beslut.

Viktiga rättsliga principer som skyddar misstänkta

1. Legalitetsprincipen

Denna princip betyder att du bara kan dömas för ett brott om det finns en lag som säger att handlingen är olaglig. Ingen kan straffas för något som inte var förbjudet vid tidpunkten då det skedde.

2. Oskskuldspresumtionen

Du är oskyldig tills motsatsen bevisats. Det är åklagaren som måste bevisa att du är skyldig, inte du som måste bevisa att du är oskyldig.

3. Proportionalitetsprincipen

Åtgärder som tas mot dig måste vara proportionerliga. Det innebär att polisen inte får använda mer våld än nödvändigt och att frihetsberövande måste vara motiverat.

4. Rätt till insyn och försvar

Du har rätt att se den bevisning som finns mot dig och att få en rimlig chans att försvara dig själv.

Hur kan en advokat hjälpa dig?

• Gå igenom bevisning och se om det finns svagheter i åklagarens fall
• Hjälpa dig att förstå processen och vad som händer näst
• Försvara dig i rättegång
• Se till att du får en rättvis behandling av polis och domstol

Sammanfattning

Om du är misstänkt för brott i Sverige har du flera viktiga rättigheter, inklusive rätten till en advokat, rätten att vara tyst och rätten till en rättvis rättegång. Det är viktigt att känna till dessa rättigheter för att kunna skydda dig själv. Oavsett om du är skyldig eller oskyldig ska lagen alltid behandla dig rättvist och enligt de rättsliga principerna.

Vad är skillnaden mellan offentlig försvarare och privat försvarare?

En offentlig försvarare och en privat försvarare är båda advokater som arbetar med att försvara misstänkta i brottmål, men det finns viktiga skillnader mellan dem gällande hur de utses, bekostas och fungerar i rättsprocessen.

Offentlig försvarare

En offentlig försvarare är en advokat som utses av staten för att försvara en person som är misstänkt för ett allvarligare brott. Rätten till en offentlig försvarare regleras i rättegångsbalken, och det är domstolen som beslutar om en misstänkt har rätt till en sådan. Generellt har en misstänkt rätt till en offentlig försvarare om brottet kan leda till minst sex månaders fängelse eller om det finns särskilda skäl, till exempel att fallet är juridiskt komplicerat.

Staten står för kostnaden för den offentliga försvararen, men om den misstänkte senare döms kan denne bli skyldig att betala tillbaka hela eller delar av kostnaden, beroende på sin ekonomiska situation.

Privat försvarare

En privat försvarare är en advokat som en misstänkt själv väljer och betalar för. Den misstänkte har frihet att välja vilken advokat han eller hon vill, men det innebär också att personen själv står för kostnaden. Fördelen med en privat försvarare är att den misstänkte kan välja någon med specifik kompetens eller erfarenhet inom ett visst område.

Skillnader i praktiken

Den största skillnaden är alltså kostnadsfördelningen och vem som utser advokaten. En offentlig försvarare bekostas av staten (åtminstone initialt), medan en privat försvarare betalas av den misstänkte själv. I vissa fall kan en offentlig försvarare bytas ut mot en privat, om den misstänkte själv vill och har råd att anlita en annan advokat.

Oavsett om det är en offentlig eller privat försvarare har advokaten samma juridiska ansvar och skyldighet att tillvarata sin klients intressen.

Vem är målsägande?

”Det enkla uttrycket är att en målsägande är en person som blivit utsatt för brott.”

Men…I juridiska sammanhang är det viktigt att förstå begreppet ”målsägande”, då det har avgörande betydelse för rättsprocessen och de rättigheter som en drabbad person kan ha. I vardagligt tal används ofta termen ”brottsoffer”, men i rättsliga sammanhang är det begreppet ”målsägande” som är det korrekta och juridiskt definierade. Men vad betyder det egentligen att vara målsägande, vilka rättigheter har man och hur skiljer det sig från begreppet brottsoffer?

Här får du all information du behöver veta om vem som är målsägande, vad det juridiska begreppet innebär och vilka rättigheter en målsägande har i en brottmålsprocess. Är du utsatt för brott och klassas som målsägande? Kontakta oss för rådgivning – men innan dess får du all info du behöver nedan.

Vad betyder ”målsägande”?

Enligt 20 kap. 8 § fjärde stycket rättegångsbalken (RB) definieras målsägande som ”den mot vilken brott är begånget eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada”. Detta betyder att målsägande är den person som direkt drabbats av brottet, till skillnad från enbart att vara påverkad indirekt.

Det juridiska begreppet målsägande är snävare än begreppet brottsoffer, som är ett mer allmänt uttryck och kan inkludera personer som känner sig drabbade men som inte nödvändigtvis har en rättslig ställning i målet.

Skillnaden mellan brottsoffer och målsägande

Många använder begreppen brottsoffer och målsägande synonymt, men det finns en viktig skillnad. Ett brottsoffer är en person som har blivit utsatt för ett brott, oavsett om det har en direkt påverkan på dem i lagens mening. En målsägande är däremot någon som enligt lagen har rättigheter i rättsprocessen.

Exempel:

• En person som bevittnar ett brott kan känna sig påverkad och vara ett brottsoffer, men det betyder inte att denne automatiskt har rättigheter som en målsägande.

• Om en person blir utsatt för misshandel eller bedrägeri är denne både brottsoffer och målsägande.

Varför är det viktigt att identifiera vem som är målsägande?

Det är viktigt att avgöra vem som är målsägande eftersom det har juridiska konsekvenser. En målsägande har rättigheter som kan påverka hela rättsprocessen, bland annat:

• Rätten att föra enskilt åtal: I vissa fall kan en målsägande själv välja att väcka åtal.

• Rätten att ange vissa brott: Det finns brott som endast kan beivras om målsäganden själv anmäler dem, exempelvis vissa fall av förtal.

• Rätten att begära skadestånd: En målsägande kan ha rätt att kräva ersättning för den skada som uppstått.

Målsägandens rättigheter under förundersökningen

Redan tidigt i brottsutredningen har en målsägande flera rättigheter. Enligt 13 a-f §§ förundersökningskungörelsen (FUK) har målsäganden rätt att:

• Få information om möjligheten att begära skadestånd.

• Bli underrättad om åtal ska väckas eller inte.

• Få information om misstänkta och frihetsberövade personers status (om de släpps på fri fot eller inte).

• Få en skriftlig bekräftelse på brottsanmälan.

• Begära en tolk om det behövs.

• Få information om rätten till målsägandebiträde.

Vad är ett målsägandebiträde?

Ett målsägandebiträde är en juridisk expert som utses för att hjälpa målsäganden genom rättsprocessen. Biträdet kan:

• Hjälpa till med att begära skadestånd.

• Ge juridisk vägledning och stöd under förundersökningen och rättegången.

• Stödja målsäganden vid förhör och i rätten.

Sammanfattning

Att vara målsägande innebär att vara den som drabbats direkt av ett brott och ha juridiska rättigheter i rättsprocessen. Det är viktigt att skilja mellan begreppen brottsoffer och målsägande, då alla brottsoffer inte nödvändigtvis har status som målsägande enligt lagen.

Målsäganden har flera viktiga rättigheter, inklusive rätten att begära skadestånd, att delta i rättsprocessen och att få stöd av ett målsägandebiträde. Genom att förstå dessa rättigheter kan den som utsatts för ett brott få den hjälp och det skydd som lagen erbjuder.

VAD INNEBÄR ETT MÅLSÄGANDEBITRÄDE?

I det fall du har blivit utsatt för brott kan du i många fall och vid allvarligare brottslighet få juridiskt stöd i form av ett målsägandebiträde.

Ett målsägandebiträde ska ta tillvara målsägandens intressen och vara till stöd under förundersökning och rättegång samt att hjälpa till att begära eventuell ersättning/skadestånd. Du har rätt att önska vem du vill ska vara ditt målsägandebiträde. Du meddelar detta till polisen eller åklagaren.

Vad gör ett målsägandebiträde?

Ett målsägandebiträde är en juridisk expert som utses för att hjälpa målsäganden genom rättsprocessen. Biträdet kan:

• Hjälpa till med att begära skadestånd.
• Ge juridisk vägledning och stöd under förundersökningen och rättegången.
• Stödja målsäganden vid förhör och i rätten.

Sammanfattning:

Att vara målsägande innebär att vara den som drabbats direkt av ett brott och ha juridiska rättigheter i rättsprocessen. Det är viktigt att skilja mellan begreppen brottsoffer och målsägande, då alla brottsoffer inte nödvändigtvis har status som målsägande enligt lagen.

Målsäganden har flera viktiga rättigheter, inklusive rätten att begära skadestånd, att delta i rättsprocessen och att få stöd av ett målsägandebiträde. Genom att förstå dessa rättigheter kan den som utsatts för ett brott få den hjälp och det skydd som lagen erbjuder.

Vem är målsägandebiträde? 

Ett målsägandebiträde är en jurist eller advokat som hjälper brottsoffer under rättsprocessen. Om du har blivit utsatt för vissa typer av brott kan du ha rätt till ett målsägandebiträde. Denna person finns där för att stötta dig, förklara rättsprocessen och säkerställa att dina intressen tas tillvara.

När har du rätt till ett målsägandebiträde?

Det finns vissa situationer där du automatiskt har rätt till ett målsägandebiträde och andra där det görs en bedömning beroende på ditt behov.

Sexualbrott

Om du har utsatts för ett sexualbrott, till exempel våldtäkt eller sexuellt utnyttjande, har du nästan alltid rätt till ett målsägandebiträde. Detta gäller även om brottet var på försöksstadiet. Skälet till detta är att utredningar om sexualbrott ofta innebär mycket personliga och ingående frågor. Målsägandebiträdet finns där för att stötta dig och se till att inga onödigt kränkande frågor ställs.

Brott mot liv, hälsa och frihet

Om du har utsatts för brott som misshandel, rån eller hot kan du få ett målsägandebiträde om det finns skäl för det. En viktig faktor är om du har en personlig relation med förövaren, till exempel om det handlar om våld i nära relationer. Andra faktorer som kan påverka är om du har en funktionsnedsättning, lider av psykisk ohälsa eller är mycket ung.

Andra allvarliga brott

Du kan även få ett målsägandebiträde vid brott som inte involverar fysiskt våld, men som ändå innebär en allvarlig kränkning. Exempel är utpressning, bedrägeri eller hot om våld. Här krävs en bedömning av om du har ett särskilt starkt behov av juridiskt stöd.

Ett målsägandebiträde ska:

• Förklara processen: De ser till att du förstår vad som händer i rätten och vad som förväntas av dig.
• Stöd vid polisförhör: De kan vara med när polisen förhör dig och se till att frågorna är relevanta och inte onödigt kränkande.
• Hjälp med skadestånd: Om du vill kräva skadestånd från förövaren hjälper de dig att driva det kravet.
• Stöd i rättegången: Om målet går till rättegång är de där och ser till att du får det stöd du behöver.

Målsägandebiträde i hovrätten – hur fungerar det?

Om domen överklagas kan du ha rätt till ett nytt målsägandebiträde. Det beror på om du ska höras igen, om du driver ett skadeståndsanspråk eller om det finns andra särskilda skäl.

Sammanfattning:

Om du har blivit utsatt för ett allvarligt brott har du ofta rätt till ett målsägandebiträde. Det hjälper dig att få stöd, förstå rättsprocessen och driva eventuella skadeståndsanspråk.

ÅKLAGARENS UPPGIFT OCH ROLL

Åklagaren spelar en central roll i det svenska rättssystemet och har flera viktiga uppgifter. Den primära uppgiften är att som statens företrädare utreda och lagföra brott. Detta innebär att åklagaren leder förundersökningar tillsammans med polisen, beslutar om åtal ska väckas och för målet i domstol. Utöver detta kan åklagaren under vissa omständigheter bistå brottsoffer i deras skadeståndsanspråk.

Vad gör en åklagare?

En åklagares arbete kan delas in i tre huvuduppgifter:

Leda förundersökningar – Åklagaren samarbetar med polisen för att utreda brott och samla bevis.

Besluta om åtal – Om det finns tillräckliga bevis för att en person begått ett brott, har åklagaren en skyldighet att väcka åtal.

Föra mål i domstol – Åklagaren presenterar bevis i rättegången och argumenterar för att den tilltalade ska dömas.

Åklagarens objektivitetsplikt

En viktig princip i åklagarens arbete är objektivitetsplikten, vilket innebär att alla omständigheter, både de som talar för och emot den misstänkte, ska beaktas. Detta gäller under hela processen, från förundersökning till rättegång. Objektivitetsplikten ser till att rättssystemet förhåller sig rättvist och balanserat gentemot både brottsoffer och misstänkta.

Åklagarens roll i skadeståndsfrågor

Vid sidan av brottmålet kan åklagaren i vissa fall hjälpa brottsoffer att få skadestånd. Om ett brottsoffer begär det, och om det inte medför någon väsentlig olägenhet, kan åklagaren föra talan om skadestånd i domstolen. Det finns dock vissa begränsningar: åklagaren kan informera brottsoffret om relevanta skadeståndsprinciper men får inte ge juridisk rådgivning eller föreslå ett specifikt skadeståndbelopp.

Balansen mellan brottsbekämpning och stöd till brottsoffer

Eftersom åklagarens främsta uppdrag är att förhindra och lagföra brott, kan det ibland vara svårt att kombinera detta med att företräda brottsoffrets intressen fullt ut. Om det uppstår en konflikt mellan åklagarens objektivitetsplikt och lojalitetsplikten gentemot brottsoffret, gäller alltid objektivitetsplikten i första hand. Åklagaren ska alltså aldrig agera som brottsoffrets advokat utan behåller sin oberoende roll.

Begränsningar i kommunikationen med brottsoffret

Åklagaren kan ge brottsoffret allmän information om rättegångsprocessen, till exempel hur förhandlingen går till och när dom kan förväntas. Dock får åklagaren inte ge råd om hur brottsoffret ska formulera sina uttalanden för att gynna sin sak. Om åklagaren får information från brottsoffret som kan vara fördelaktig för den misstänkte, måste denna information förmedlas vidare.

Hur åklagaren behåller sin neutralitet

För att säkerställa att rättsprocessen förhåller sig objektiv och rättvis, bör åklagaren undvika att bygga en alltför personlig relation med brottsoffret. Till exempel bör åklagaren undvika informella situationer som att äta lunch eller samåka med brottsoffret. Detta för att bibehålla professionalism och undvika jävsproblematik.

Behovet av information till brottsoffret

Många brottsoffer har ett stort behov av information inför en rättegång. De kan behöva upprepade förklaringar av vad som kommer att hända och vilka deras rättigheter är. Detta behov varierar från person till person, särskilt eftersom brott kan påverka människor på olika sätt, både psykiskt och kognitivt.

Eftersom åklagare har begränsat med tid, kan det finnas situationer där brottsoffer inte får all den information de behöver. I dessa fall kan det vara en fördel om brottsoffret har tillgång till ett målsägandebiträde, som kan ge mer personlig vägledning.

Sammanfattning

Åklagarens huvuduppgift är att utreda och lagföra brott, men i vissa fall kan de även företräda brottsoffer i skadeståndsfrågor. Deras arbete måste alltid vara objektivt och rättvist, och de får inte agera som ombud för någon part.

Genom att följa objektivitetsprincipen säkerställer åklagaren att rättsprocessen är balanserad och att både den misstänkte och brottsoffret får en rättvis behandling. Brottsoffer har ofta ett stort behov av information, men åklagarens tid är begränsad, vilket gör att ett målsägandebiträde kan vara en viktig komplettering i rättsprocessen.

Genom att förstå åklagarens roll och ansvar kan både brottsoffer och allmänheten få en tydligare bild av hur rättssystemet fungerar och vad de kan förvänta sig i en rättsprocess.

När någon misstänks för ett brott

1. Förundersökning och åtal

• Polisen utreder brottet genom att samla bevis och förhöra vittnen.
• Åklagaren avgör om det finns tillräckligt med bevis för att väcka åtal.

2. Huvudförhandling (rättegången i domstolen)

• Rättegången hålls i tingsrätten, där åklagaren presenterar bevis mot den misstänkte (den tilltalade).
• Försvaret, ofta en advokat, argumenterar för att den tilltalade är oskyldig eller att bevisningen är svag.
• Domarna i tingsrätten består av en juristdomare och tre nämndemän.

3. Dom och påföljd

• Om rätten anser att bevisningen är tillräckligt stark döms den tilltalade till ett straff, t.ex. böter eller fängelse.
• Om bevisningen inte räcker frias den tilltalade.

4. Överklagande till hovrätten

• Den dömde eller åklagaren kan överklaga domen till hovrätten, där tre juristdomare och två nämndemän dömer.
• Om någon vill överklaga till Högsta domstolen krävs prövningstillstånd, vilket bara ges om målet har stor rättslig betydelse.

Tvistemål – När två parter är oense

Tvistemål handlar om konflikter mellan privatpersoner eller företag, till exempel:

• Tvist om pengar eller avtal.
• Familjerättsliga frågor som vårdnad om barn.

1. Stämningsansökan

• En person (kallad käranden) lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten.
• Den andra parten (svaranden) får svara på anklagelserna.

2. Förberedelse och medling

• Innan rättegången försöker domstolen ofta hitta en lösning genom förlikning.
• Om parterna inte kommer överens går ärendet vidare till huvudförhandling.

3. Huvudförhandling (rättegången)

• Tvistemål i tingsrätten avgörs oftast av en ensam domare.
• Vid mer komplicerade fall deltar tre juristdomare.

4. Dom och överklagande

• Domstolen avgör vem som har rätt och kan besluta om t.ex. skadestånd.
• Domen kan överklagas till hovrätten och i vissa fall till Högsta domstolen.

Skillnader mellan brottmål och tvistemål i domstolen

Hur dömer domstolen i brottmål?

I brottmål består tingsrätten av tre nämndemän och en juristdomare. Det betyder att nämndemännen är i majoritet.

Om fallet överklagas till hovrätten ändras sammansättningen. Då består rätten av två nämndemän och tre juristdomare.

Hur dömer domstolen i tvistemål?

I tvistemål ser domstolens sammansättning annorlunda ut. Oftast avgörs målet av en ensam juristdomare.

Vid enklare mål är det alltid bara en domare, enligt lagen. Vid mer komplicerade tvistemål med svåra bevis- och rättsfrågor utökas rätten till tre juristdomare.

Sammanfattning – Huvudskillnader mellan brottmål och tvistemål

• Brottmål: Nämndemän har en större roll i tingsrätten, men färre i hovrätten.
• Tvistemål: Hanteras oftast av en ensam domare, men fler domare vid svårare fall.

När en vårdnadshavare, eller någon som vårdnadshavaren står i nära förhållande till, misstänks för brott mot ett barn kan barnet få en särskild företrädare som ska tillvarata barnets rätt under förundersökningen och i rättegången. Den särskilda företrädaren är även behjälplig med att kunna begära eventuell ersättning/skadestånd åt barnet.